Early extubation of cardiac surgery patients has become increasingly important. The assessment of the patient before an early extubation is crucial and the intensive care nurses (ICU nurses) in this estimation is there for very important.The aim of this study was to examine critical care nurses' knowledge of early extubation, and what view ICU nurse has about factors that affect the time to extubation of cardiac surgery patients.A quantitative approach with descriptive and comparative design was used. Selection was all ICU nurses at a thoracic intensive care unit who were clinically active in patient care.The study showed that ICU nurses had good knowledge of why an early extubation was essential. However, the knowledge about the unit?s extubation criteria was low.

Syfte: Att jämföra behovet av vasoaktiva läkemedel och tiden till sittande ställning hos patienter som extuberades inom och efter 90 minuter efter att ha genomgått hjärtkirurgi samt om tiden till extubering korrelerade med mängden vasoaktiva läkemedel samt med tiden till mobilisering.Metod: Retrospektiv, komparativ journalgranskning av patienter som genomgått en hjärtoperation under perioden november 2012 till mars 2013, vid ett universitetssjukhus i Mellansverige.Resultat: Nittiotvå patienter inkluderades i studien. Av dessa extuberades 12 patienter tidigt (?90 min) och 80 extuberades sent (>90 min ? 8 timmar) efter ankomst till IVA. Inga signifikanta skillnader hittades mellan grupperna i dygnsdos av vasoaktiva läkemedel, förutom i dygnsdosen av Trandate. Det fanns inga signifikanta korrelationer mellan tid till extubering och behovet av vasoaktiva läkemedel.

Bakgrund: Många av patienterna på en neurointensivvårdsavdelning (NIVA) vårdas med respirator under en längre eller kortare period av vårdtiden. Neurointensivvårdspatienterna bedöms ibland utifrån de kriterier för urträning och extubering som används på allmänna intensivvårdspatienter. Detta kan leda till för tidig extubation med reintubation som följd. Syfte: Redogöra för vilka kriterier som ska bedömas hos neurointensivvårdspatienter inför en extubering. Metod: Litteraturstudie.

Bakrund: Fast track-kirurgi är ett alltmer vanligt förekommande arbetssätt inom hjärtkirurgi. Tidigare studier har påvisat att en tidig extubation har medfört en vinst i patientens rehabili-teringsprocess samt bidragit till kortare vårdtider och sänkta sjukvårdskostnader. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och redovisa graden av smärta och konfusion efter extubation hos patienter som genomgått hjärtkirurgi. Metod: Material inhämtades genom en fortlöpande journalgranskning. Pilotstudien granskade patientjournaler samt övervakningsjournaler i realtid.

Bakgrund: Ur patientsäkerhetssynpunkt är det viktigt att hitta rätt tidpunkt för extubering av intensivvårdspatienter. Inför extubering av neurointensivvårdspatienter behövs speciella överväganden. Samma bedömning som görs på allmän intensivvård kan inte direkt överföras till neurointensivvård, då den neurologiska skadan kan påverka patientens förmåga att andas.Syfte: Syftet var att genom journalgranskning utvärdera parametrar som tidigare forskning visat leder till lyckad extubation av neurointensivvårdspatienter.Metod: En prospektiv studie med jämförande kvantitativ design. Studien utfördes på en NIVA i Sverige, där patienterna inkluderades fortlöpande då de extuberats. Via journalgranskning samlades det in parametrar i samband med extuberingen av de 108 inkluderade neurointensivvårdspatienterna.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på vilka för- respektive nackdelar en tidig engelskundervisning för med sig. Vi utgick från undersökningar som gjorts inom detta område. Vi ville också undersöka vad lärarna tyckte om tidig engelskundervisning. Den största undersökning som gjorts om tidig start med engelska är EPÅL- projektet (Engelska PÅ Lågstadiet). Denna undersökning genomfördes under 1970- talet och dess syfte var att visa fördelarna med en start av engelskundervisning redan i år 1.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur dagens blockflöjtspedagoger arbetar med Tidig Musik med sina elever, och hur dessa elever mottar den repertoaren. Jag har också ställt mig frågande till den ?popifiering? som jag tycker pågår i blockflöjtsundervisningen, där man i allt större utsträckning rör sig bort från blockflöjtens ursprungsrepertoar.Jag har djupintervjuat tre erfarna blockflöjtspedagoger, och utifrån dessa intervjuer kunnat dra slutsatsen att det visst spelas mycket Tidig Musik med blockflöjtseleverna, och att pedagogerna själva inte upplever någon egentlig motsättning mellan Tidig Musik och den populärmusikaliska repertoaren. Dessutom verkar det som att eleverna själva instinktivt uppskattar och accepterar den Tidiga Musiken, eftersom den fungerar bra och låter fint på instrumentet. Därmed finns det ett egenvärde i att spela just Tidig Musik på just blockflöjt..

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur dagens blockflöjtspedagoger arbetar med Tidig Musik med sina elever, och hur dessa elever mottar den repertoaren. Jag har också ställt mig frågande till den ?popifiering? som jag tycker pågår i blockflöjtsundervisningen, där man i allt större utsträckning rör sig bort från blockflöjtens ursprungsrepertoar.Jag har djupintervjuat tre erfarna blockflöjtspedagoger, och utifrån dessa intervjuer kunnat dra slutsatsen att det visst spelas mycket Tidig Musik med blockflöjtseleverna, och att pedagogerna själva inte upplever någon egentlig motsättning mellan Tidig Musik och den populärmusikaliska repertoaren. Dessutom verkar det som att eleverna själva instinktivt uppskattar och accepterar den Tidiga Musiken, eftersom den fungerar bra och låter fint på instrumentet. Därmed finns det ett egenvärde i att spela just Tidig Musik på just blockflöjt..

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2005 Granstedt, Inger & Karlsson, Eva (2005)Kartläggning av elever på tidig utvecklingsnivå med flera funktionsnedsättningar. (Screening of pupils at an early development level with multiple disabilities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete var att studera hur specialpedagoger i praktiken kartlägger elever på tidig utvecklingsnivå med flera funktionsnedsättningar samt vad som kartläggs och hur pedagogerna använder och utvärderar informationen. Arbetet innehåller en översikt av kartläggningsmaterial som är speciellt anpassade till elever på tidig utvecklingsnivå med flera funktionsnedsättningar. Med hjälp av intervjuer undersöks vilka kartläggningsmaterial som används i verksamheterna. Huvudresultatet visar att pedagogerna använder nulägesbeskrivningen i den individuella utvecklingsplanen som kartläggning och inte de anpassade kartläggningsmaterialen. Nyckelord: kartläggning, tidig utvecklingsnivå, flera funktionsnedsättningar, individuella utvecklingsplaner. Handledare: Lotta Andersson Examinator: Sten-Sture Olofsson.

Denna uppsats underso?ker pa? vilka sa?tt fyra professionella blockflo?jtister la?rde sig att ornamentera inom tidig musik. Fokus ligger pa? deras utbildningsva?g fo?re ho?gskolestudier. Det underso?ks vilka olika metoder deras la?rare anva?nder sig av och pa? vilka sa?tt ka?llstudier fra?n 1500- till 1700-talet spelar en roll inom ramen fo?r deras undervisning..

Demens är en progressiv sjukdom som påverkar olika kognitiva förmågor för personen som drabbas av demens. Sjukdomen påverkar livet för personen med demens och dennes närstående i hög grad. Med demens i tidig ålder menas personer under ålder 65 år. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att vara närstående till personer som drabbats av demens i tidig ålder. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Studien behandlar tefrokronologi på Färöarna under tidig holocen. Tefrokronologi är en tidssynkron dateringsmetod med hög precision där tefra identifieras och korreleras till kraftiga vulkanutbrott. Färöarna utmärker sig för studier inom klimatutveckling eftersom de befinner sig mellan sub-arktiska och atlantiska vattenmassor. Färöarnas lämplighet för tefrokronologiska studier nämns redan i Thorarinssons doktorsavhandling 1944. Syftet med studien är att identifiera och datera tefrahorisonter för att kunna jämföra resultatet med klimatutvecklingen under tidig holocen.

Patienter som läggs in på intensivvårdsavdelningar blir ofta sängliggande en längre period. Invasivt ventilatorbehandlade patienter blir inte alltid mobiliserade som de borde. Immobiliseringen hos patienterna har en rad negativa effekter på kroppen, men att låta mobiliseringen bli en prioriterad åtgärd kan vara utmanande för intensivvårdssjuksköterskan och teamet kring patienten. Syftet med denna studie är att beskriva effekter av tidig mobilisering för invasivt ventilatorbehandlade intensivvårdspatienter. Metoden som valts för att genomföra studien är litteraturstudie.

Kommande examensarbete berör ungdomar i grundskolans senare år och som valt en tidig idrottsspecialisering. Syftet med examensarbetet har varit att ta reda på huruvida konsekvenserna av en tidig idrottsspecialisering speglar av sig i skolämnet idrott och hälsa. Detta ställs i relation till tidigare forskning inom området samt kursplaner och styrdokument från skolvärlden. Frågeställningarna som ligger till grund för examensarbetet lyder: Vad är elevernas uppfattningar gällande konsekvenser av tidig idrottsspecialisering? Hur visar sig konsekvenserna mellan tidig idrottsspecialisering och skolämnet Idrott och hälsa? Varför specialiserar sig ungdomar tidigt inom idrotten? Bakgrunden beskriver grundskolans kursplan inom idrott och hälsa samt idrottens policy dokument vidare berör bakgrunden även tidigare forskning som gjorts inom närliggande område.

Utskrivning inom 48 timmar efter födseln har blivit allt vanligare både i Sverige och internationellt. Regler och rutiner för tidig hemgång varierar mellan olika sjukhus i landet. Distriktssköterskan möter nyblivna föräldrar och barn i ett tidigt skede efter förlossningen, vilket innebär att denne blir en länk mellan förlossningsklinik och BVC. I arbetsuppgifterna ingår att se till att föräldrar får det stöd och den hjälp som de är i behov av. Nio semistrukturerade intervjuer utfördes i syfte att beskriva nyblivna föräldrars upplevelse av tidig hemgång i glesbygd.